Det var den iofs för 2 veckor sedan men jag har legat pall sedan dess eftersom jag har haft så förtvivlat ont. Inte nog med att magen gjorde ont, operationssåret har inflammerat också… Så jag äter nu pencillin och har 23 av de 28 stygnen kvar.
Tack och lov fick mina tarmar vara ifred, det var bara 2 mm marginal till frisk vävnad men kirurgen klarade det. Så otroligt duktiga de är.
De tog även äggstockarna vilket var tur eftersom den hade börjat sprida sig dit. Så för att hindra vidare spridning är det vecka 7 dags för ny omgång med cytostatika. Det värsta med den nya cytostatikan är att jag kommer att tappa allt hår.
Ska prova ut peruk imorgon och efter det kommer jag att klippa mitt långa hår. När jag sedan börjar tappa håret blir det rakning direkt. Att jag klipper mig beror på att jag tror det känns lite lättare att tappa kort hår.
Det med håret känns otroligt jobbigt. Trodde ju i min enfald att jag skulle slippa den sortens cytostaika men cancern tyckte annat.
Vad skönt att du slapp påsen men tråkigt att inte kommer att kunna behålla håret. Det ända som kan ses som en liten ljusning är väl att du nu kan du ta chansen att prova någon frisyr du alltid drömt om. Jag vet inte vad jag skall skriva mer! Känner mig lite vilsen… Jag vill ju bara hitta på roliga saker att säga men det känns så himla svårt! Allt jag kan säga är väl att; du vet väl att det är ok att vara ledsen! Min syster och jag har alltid sagt till varandra i svåra stunder att: If you want to cry, you CRY! Bättre det än att hålla allt inom sig, tror jag. Men försök också att hitta på saker, om du orkar och kan, som gör att du kanske får tänka på någonting annat en liten stund. Ibland går det faktiskt! En galen film, som iallafall fick mig att skratta högt, var Baksmällan. Se den om du inte gjort det så kanske du kan få en liten paus mitt i allt. Eller så kanske du skall vänta föresten… du kanske får ännu ondare när du skrattar.:| Hoppas inte det!
Sköt om dig nu Bimsan och ta emot… Här kommer en bamsekram till dig genom cyber space!
//Hellen
Tack för allt dit stöd Hellen, det värmer långt, långt in i hjärtat!
Bara du nu inte kommer med en ny stil som jag inte alls känner igen. Å andra sidan är det alltid roligt med nya bekantskaper. Klappa nu om katten så hörs vi ikväll som vanligt. Bamsekramar
