Denna blev det fast mörkbrun. Ni som vet hur mitt hår ser ut nu vet hur modig jag var – INTE 
Det är alltså så nära min frisyr det kan vara men det känns bra för jag känner igen mig.
Nja, inte riktigt som min för jag klippte av 15 cm härom dagen, tänkte jag skulle ta det lite pö om pö. Men som det såg ut för en vecka sedan i alla fall.
Operationssåret har nu nästan läkt, vätskar fortfarande lite. Var helt torrt men när jag slutat med pencillinen och fått cytostatika började det igen. Kan inte ha något skydd på det längre eftersom jag lyckats utveckla allergi mot förbandet – är det inte det ena så är det det andra…
Händer och fötter har domnat av cytostatikan, känns som fingertopparna är förfrusna och som om jag går på en spikmatta. Hoppas det inte blir värre av nästa omgång.
Picclinen omlagd. Inte vanligt med piccline på min lilla vårdcentral. Två sköterskor som gjorde det, en som läste steg för steg instruktioner och en som gjorde det Men bra blev det!
Ursnyggt, vi kommer inte se ngn skillnad. Snart har bulldozern kört över dig färdigt sedan börjar återuppbyggnaden. Lätta bara på trycket ibland. Det behövs när man mår skit.
Inte konstigt du mår dåligt min fina Bims!
Kramar i massor