Ny cyt-behandling igår. De drog ner Taxolet til 77% för att försöka minska risken för nervskador i händer och fötter men tyvärr känns det värre nu än efter de tidigare behandlingarna 
Det dom är oroliga för är ju att skadorna blir bestående men hittills har de minskat efterhand mellan behandlingarna så jag håller tummarna att de gör det denna gången med fast det blev sämre.
Lite positiva nyheter också för en gång skull – de såg inga metastaser på skanningen! Ny skanning efter 3 cyt-behandlingar, håll tummarna för mig!
Eftersom fingrarna domnar helt efter 20-30 minuters arbete blir det inte så mycket pyssel men ett litet minialbum har det blivit. Håller på att laddas upp till Youtube i denna stund så det dyker snart upp här. Chansen att mottagaren ser det är mikroskopisk så jag lägger upp det innan det är överlämnat -modigt 
Gick väldigt smidigt. Eftersom jag är så väldigt trött för tillfället slumrade jag mig igenom tiden som man ska vänta efter att ha fått det radioaktiva insprutat. Och själva skanningen gick på 30 minuter eftersom dom inte tog hela kroppen denna gången (slumrade då med).
Peruken åkte av när jag skulle vila eftersom jag inte ville förstöra den. Var sedan så modig att jag var i två affärer med bara keps på huvudet. Behövdes en hel del uppmuntran av maken först naturligtvis men det känns skönt att ha vågat.
En av affärerna var Landstoken (ja, igen ) eftersom hon fått in Tim Holtz Alterations dies – yay! Blev dessa två till att börja med:
Har gjort en ros av den lilla 6-bladiga blomman – blev superfin! Så hoppas jag kan hålla mig vaken idag så jag får leka lite med dom.
Nästa gång blir det antingen fågelburen eller fjärilen – superfina båda två.
Blev också ett underbart ”paper stack”:
Embossingfoldrarna hade inte kommmit så det blir nästa gång jag är i Växjö – antagligen den 29:de om dom inte hittar på något annat och kallar mig tidigare.
Ny behandling idag. Blev så trött av förmedicineringen idag så jag sov större delen av tiden. Tur det för sänggrannen hade fjärrkontrollen till TVn och hon var den värsta swappare jag varit med om! Hade jag varit mer vaken hade jag blivit grymt irriterad. De få gånger hon stannande längre än 30 sekunder var när hon var på Nickelodeon…
Var inne en runda på Landstoken men det blev bara lite fyndsaker för jag var alldeles för trött.
Nästa behandling är redan inbokad. Tidigare sa dom att jag skulle ha tre behanlingar och sedan utvärderas men dom har väl tänkt om. Anledningen får jag väl reda på när jag är i Lund den 20:de.
Nu ska jag nog sova TV lite
Idag var syster yster med make och hälsade på. Har gjort ett album som hon hämtade på vägen från påskfirandet. Har gjort en liten video men har inte redigerat den ännu men den kommer upp så småningom.
Så mysigt att träffas och kramas lite
Var jättehäftigt när hon provade min peruk, det var som att se sig själv i spegeln. Hon har kort ljust hår för det mesta och jag långt mörkt (i vanliga fall, nu ser jag ju ut som Fester i familjen Adams) så jag har aldrig tänkt på hur otroligt lika vi är.
Nu är det drygt två veckor sedan cyt-behandlingen så jag mår relativt bra för tillfället. Märker det bara om jag gör något för jag blir helt slut av det minsta lilla.
Nervtrådarna i fingrar och tår fortsätter att krångla. Har en avdomnad/isande känsla. Blir lite konstigt när vallningarna sätter igång för då svettas jag samtidigt som fötter och händer känns iskalla.
Vi får se hur de gör på cyt nästa vecka för det kan bli bestående men som dom naturligtvis vill undvika.
Den 12:de ska jag göra ny PET-skanning och den 20:de är det dags för ny undersökning i Lund.
Idag är det dags för ny cyt-behandling. Maken följer med så jag får lite sällskap för det rätt drygt att ligga med dropp i 5 timmar.
Fortsatt tappa enormt mycket hela dagen så ikväll orkade jag inte längre så sax och hårtrimmer åkte fram. Vill inte se mig så peruken åkte på med en gång. Tar väl lite tid att vänja sig…
När jag kammade mig i morse fyllde jag hela toalettstolen med hår så nu är det dags
Ska göra det ikväll men tills dess har jag en sjal på huvudet för nu ramlar det massor. Lite jobbigt att äta/dricka för det kom hår i allt.
Har även börjat tunna ut ögonbrynen, mest på det ena så det ser väldigt konstigt ut. Måste börja måla dom så jag vet ungefär var de sitter sen när allt är borta.
Fått på lösögonfransarna en gång men det var så krångligt så det blir nog ljusa solglasögon istället.
Just nu suger det men som med det mesta vänjer man väl sig. Och det ska ju bli spännande att se vad som växer ut. På cyt-mottagningen sa dom att det ofta blir något helt annat än vad man hade innan. Så jag kanske blir en lockig blondin som syster yster
Så, nu har det startat. Tappade en medicinburk på golvet i morse (svårt att hålla saker eftersom fingrarna är avdomnade) och när jag satt på golvet och plockade tabletter såg jag massor av hår som var betydligt längre en Vickans (min underbara lilla hund) så jag drog fingrarna genom håret och fick handen full.
Misstänkte redan igår kväll att det var något på gång för jag hade en stickande känsla i hårbotten, ungerfär samma som jag har i fingertopparna.
Skulle väl egentligen kamma igenom håret för att få bort allt löst men jag är ensam hemma just nu så jag vågar inte… Väntar på att maken kommer hem så jag får lite stöd eftersom jag inte vet hur mycket som kommer. Hur mycket och hur fort man tappar är ju individuellt.
Nu har jag i alla fall börjat så smått med att pyssla igen genom att shoppa lite
En Handy Clip, pärlor, strass och dom vackraste fjärilarna jag någonsin sett blev det från Scrapmoment. Tusen tack Hellen för godispåsen!
Lite har jag faktiskt pysslat den senaste veckan. Håller på med ett minialbum som skall ges som bröllopsgåva. Tur att bröllopet inte är förrens i sommar med den takten jag håller
Såret känns bättre idag dock har jag ont i magen eftersom jag tyckte jag mådde så bra idag så jag attackerade köket – ingen bra ide… Men nu är bänkarna och skåpdörrarna i alla fall rena!
Denna veckan händer det inte så mycket, provtagning i morse och sedan omläggning av picclinen på torsdag.
Denna blev det fast mörkbrun. Ni som vet hur mitt hår ser ut nu vet hur modig jag var – INTE
Det är alltså så nära min frisyr det kan vara men det känns bra för jag känner igen mig.
Nja, inte riktigt som min för jag klippte av 15 cm härom dagen, tänkte jag skulle ta det lite pö om pö. Men som det såg ut för en vecka sedan i alla fall.
Operationssåret har nu nästan läkt, vätskar fortfarande lite. Var helt torrt men när jag slutat med pencillinen och fått cytostatika började det igen. Kan inte ha något skydd på det längre eftersom jag lyckats utveckla allergi mot förbandet – är det inte det ena så är det det andra…
Händer och fötter har domnat av cytostatikan, känns som fingertopparna är förfrusna och som om jag går på en spikmatta. Hoppas det inte blir värre av nästa omgång.
Picclinen omlagd. Inte vanligt med piccline på min lilla vårdcentral. Två sköterskor som gjorde det, en som läste steg för steg instruktioner och en som gjorde det Men bra blev det!
